Den offentliga sektorn känner till fördelarna med molntjänster, men molnövergången är inte problemfri

Den offentliga sektorn i Finland sätter för närvarande 73 miljoner euro i molntjänster (2023). Detta framgick av Molnpotentialen, dvs. underprojektet PIPO, som genomfördes i början av 2023 som en del av DigiFinlands och finansministeriets Cirrus-projekt. Inom projektet gjordes en utredning där sammanlagt 20 aktörer inom den offentliga förvaltningen och molnaktörer deltog i intervjuerna.

Målet med underprojektet PIPO var att utreda användningen av det offentliga molnet inom den finländska offentliga förvaltningen, molnets attraktionsfaktorer och begränsningar i de nuvarande miljöerna. Dessutom utreddes vilka frågor som behöver lösas för att göra det möjligt att utnyttja det offentliga molnet bättre än i nuläget. Enligt utredningen sätter den offentliga sektorn för närvarande 73 miljoner euro i molntjänster (2023). Den årliga tillväxttakten är uppskattningsvis 25 procent.

I utredningen intervjuades representanter från 16 organisationer inom den offentliga förvaltningen. Organisationerna var till exempel MDB, FPA, Lantmäteriverket, Riksdagen, Kyrkostyrelsen, Tammerfors stad, UF-centret, Suomen Erillisverkot Oy, Skatteförvaltningen och Istekki Oy. Även fyra molnaktörer intervjuades. Dessa var AWS, Google, Microsoft och Oracle.

”Med hjälp av svaren från användarorganisationerna kunde man lyfta fram vad som är attraktivt med molnet. Dessa är funktionella fördelar såsom flexibilitet och smidighet, kostnadsbesparingar och utnyttjande av ny teknik såsom artificiell intelligens”, berättar Heta Pikkarainen, sakkunnig inom Cirrus-projektet.

”Till exempel en organisation som använder det offentliga molnet i stor utsträckning kommenterar att den har uppnått en kostnadsbesparing på 20 procent när infrastrukturen har överförts från tjänsteleverantören till det offentliga molnet”, fortsätter Pikkarainen.

Enligt underprojektet PIPOs utredning är det största hindret för övergången till moln problem med behandlingen av personuppgifter. Molnaktörerna har inte gett tillräckliga garantier för att deras tjänster alltid behandlar kunddata i enlighet med den europeiska lagstiftningen. Andra hinder var till exempel:

• Garantier för att data hålls inom EU-området: i första hand genom tekniska lösningar, inte genom att förbinda sig till avtalet

• Bristfälliga nationella riktlinjer för hurdant datainnehåll som kan behandlas i ett offentligt moln

• Praktiska anvisningar för datasäkerhetsfrågor bör förbättras

• Flaskhals i kompetens: antalet personer som behärskar offentliga moln både i organisationer och som konsulter är begränsat

Cirrus-projektets mål är att främja den finländska offentliga sektorns övergång till molntjänster genom att utveckla verksamhetsmodeller och avtalsvillkor för de offentliga molntjänsterna i anslutning till dataskyddet. Med dessa åtgärder strävar man efter att hitta lösningar på ovan nämnda utmaningar. De intervjuade lyfte fram behovet av ett kompetenscentrum. I intervjuerna föreslogs också diskussioner mellan molnens föregångare och organisationer som planerar att börja använda sig av molntjänster. Kompetenscentret och en aktiv kunskapsdelning kunde öka kompetensen och kunskapen om vad en lyckad molnövergång kräver.

ICT-beslut granskades ur flera synvinklar

I intervjuerna granskades deltagarorganisationernas ICT-beslut ur så många synvinklar som möjligt. Intervjuns delområden var strategi, processer och hanteringsmodell, kostnader, data och säkerhet, molnets attraktionsfaktorer, den nuvarande miljön och dess begränsningar samt faktorer som begränsar/fördröjer övergången.

Deltagarna svarade på en enkät före intervjuerna, utifrån vilken organisationerna delades in i tre grupper enligt hur man förhåller sig till molntjänster: 1) positivt, 2) reflekterande och 3) kritiskt förhållningssätt till användningen av molntjänster. I datainsamlingen utnyttjades också Lantmäteriverkets, Valtoris, Utrikesministeriets, Migrationsverkets och HUS-sammanslutningens utlåtanden. Utlåtandena handlade om uppdateringen av statsförvaltningens molnriktlinjer och publicerades 15.3.2023.

Crayon var samarbetspartner i projektet.

Den första dialog- och förhandlingsrundan inom Cirrus-projektet

Cirrus-projektet genomförde sin första dialog- och förhandlingsrunda i april (2023). För närvarande fokuserar projektet på att analysera dialogerna. I dialogerna diskuterades möjligheterna att använda leverantörernas tekniska lösningar i enlighet med kraven på europeiskt dataskydd samt avtalsvillkoren för leverantörernas dataskydd. I diskussionerna deltog AWS, Google, Microsoft och Oracle.

Bekanta dig med kartläggningen här: Kartläggning – Den offentliga förvaltningens molnpotential i Finland, underprojektet PIPO 5.4.2023 (på finska)

Blev du intresserad?
Anssi Virtanen
anssi.virtanen@digifinland.fi

Heta Pikkarainen
heta.pikkarainen@digifinland.fi

Läs mer om Cirrus-projektet på webbplatsen digifinland.fi här.