09.06.2022

Kommunerna har relativt bra beredskap för digitaliseringen av den byggda miljön

Enligt DigiFinlands kartläggning har kommunerna relativt bra digital beredskap för planläggning och bygglov: I 4 procent av kommunerna är situationen god, i 72 procent måttlig och 24 i procent utmanande. Enkäten besvarades av sammanlagt 209 kommuner i Fastlandsfinland med sammanlagt 4,8 miljoner invånare.

Från och med 2024 tas ett riksomfattande datasystem över den byggda miljön i bruk i Finland. Ryhti-projektet har till uppgift att möjliggöra den förändring som behövs för att systemet ska kunna tas i bruk. Projektet leds av miljöministeriet och Finlands miljöcentral. DigiFinland Oy, som sköter statliga specialuppgifter, utredde i april–maj 2022 kommunernas nuläge och digitala beredskap som en helhet. Enkätens ämnesområden var general- och detaljplanering, stranddetaljplaner som utarbetats av markägaren, bygg-, rivnings- och åtgärdstillstånd, undantagsbeslut och åtgärdsanmälningar.

Enligt enkätsvaren har kommunerna rätt så bra digital beredskap inom planläggningen och byggnadstillsynen: I 4 procent av kommunerna är situationen god, i 72 procent måttlig och 24 i procent utmanande. I tillståndsförfarandet för byggande är beredskapen (44 %) att utnyttja digitaliseringen bättre än i planeringen av områdes- och markanvändning (39 %). Som indikatorer för digital beredskap användes bland annat om kommunen använder ett digitalt program eller system, hur informationsmaterial samlas in, behandlas och arkiveras samt det upplevda behovet av stöd.

”Kommunernas experter har fått information om det kommande riksomfattande datasystemet, men den högre ledningen är inte nödvändigtvis särskilt medveten om de kommande ändringarna”, säger Jarmo Pulkkinen, sakkunnig vid DigiFinland.

Den bästa beredskapen för förändring finns i Lahtis, Tammerfors, Sievi, Esbo, Kyrkslätt, Varkaus, Uleåborg och S:t Michel. Kommunerna med låg inkomstskattesats verkade ha bättre digital beredskap än kommunerna med hög inkomstskattesats. I kommuner med störst invånarantal bedömdes den digitala beredskapen vara bättre än genomsnittet. Regionalt fanns det inga stora skillnader i beredskapen.

”Många kommuner vara oroliga för hur personalresurserna ska räcka till. Kostnaderna för program och system upplevdes som en utmaning i synnerhet i kommuner med litet invånarantal. Respondenter inom planläggning funderade på att övergå till datamodellbaserad planering och konvertera datamaterial till digital form”, berättar Pulkkinen.

Enkäten besvarades av 209 kommuner i Fastlandsfinland, vilket är ett heltäckande urval (71 % av kommunerna). Utifrån svaren kan man tillsammans med kommunerna utarbeta konkreta åtgärdsprogram för att främja ibruktagandet av det nya nationella datasystemet. De vanligaste uppgiftsbenämningarna på respondenterna i enkäten var byggnadsinspektör, teknisk direktör, ledande byggnadsinspektör, planläggare, planläggningsingenjör och planläggningschef.

”Flera respondenter behöver tips från andra kommuner om bland annat användningen av program. Det rikstäckande främjandet av digitaliseringen fick brett understöd. Kommunerna ville dock behålla beslutanderätten till exempel i fråga om hur generalplanen utarbetas”, berättade Satu Reisko, projektchef vid DigiFinland.

Kommunerna använder ett brett spektrum av program: 16 planeringsprogram, 14 geodataprogram, 17 karttjänster, 17 ärendehanteringsprogram och 8 tillståndssystem. Den byggda miljöns tjänster genomförs för kommuninvånarna på en omfattande skala: som kommunens egen verksamhet, som samarbete via kommuner och samkommuner eller företag som ägs av dem samt som köpta tjänster från utomstående bolag.

”Digitaliseringen är en betydande förändringsagent i kommunernas serviceproduktion, där det behövs både förutsättningar och förmågor bland personalen. Digital beredskap hjälper kommunernas experter att tillhandahålla effektiva, tillgängliga, jämlika och kostnadseffektiva tjänster för kommuninvånarna”, sammanfattar Pulkkinen.


Enkäten besvarades av 209 kommuner i Fastlandsfinland

Enkäten besvarades av 209 kommuner i Fastlandsfinland

Digital beredska
Digital beredska
Digital beredskap: utifrån kommunens svar givet numeriskt värde på 0–100 % enligt kriterierna från teamet som tillhandahåller Ryhti-förändringsstöd Som indikatorer för beredskapen användes bland annat om kommunen förfogar över ett elektroniskt program eller system, hur informationsmaterial samlas in, behandlas och arkiveras samt det upplevda behovet av stöd.

Hur väl känner er kommun till projektet Ryhti, beredningen av RYTJ och de kommande ändringarna?

Hur väl känner er kommun till projektet Ryhti, beredningen av RYTJ och de kommande ändringarna?

Hur bedömer du din kommuns stödbehov vid övergången till ett nationellt datasystem för den byggda miljö i anslutning till:

Hur bedömer du din kommuns stödbehov vid övergången till ett nationellt datasystem för den byggda miljö i anslutning till

Resultat i fråga om generalplanering
• Den högsta digitala beredskapen fanns i Lahtis, Esbo, Kyrkslätt, S:t Michel och Uleåborg.
• Ungefär hälften av kommunerna har egna anställda inom planläggning. 86 procent av kommunerna hade 1–3 egna anställda
• I generalplanerna har ett planindex gjorts upp för cirka 2/3 av kommunerna
• Ungefär hälften av generalplanerna har arkiverats digitalt till exempel på kommunens server. 24 procent av kommunerna hade samlat uppgifterna på papper i samma arkiv

Resultat i fråga om detaljplanering
• De högsta procentsatserna för digital beredskap fick Lahtis, Tammerfors, Kuopio, Uleåborg och Tusby
• Cirka 2/3 av kommunerna har egen avlönad personal i detaljplaneringen, 68 procent av kommunerna har 1–3 anställda
• I detaljplanerna har ett planindex gjorts upp för cirka 4/5 av kommunerna
• 44 procent av detaljplanerna har arkiverats digitalt till exempel på kommunens server
31 procent av kommunerna hade samlat uppgifterna på papper i samma arkiv

Resultaten i fråga om bygg-, rivnings- och åtgärdstillstånd
• Tammerfors, Kuopio, S:t Michel, Esbo och Seinäjoki fick den högsta digitala beredskapsprocenten
• I 75 procent av kommunerna handläggs tillstånden av 1–3 personer
• Endast 15 procent av kommunerna svarade att de inte har tillgång till ett digitalt tillståndssystem
• Tillståndsansökningarna lämnas i regel in i det digitala tillståndssystemet (82 %)
• Tillstånd som behandlats innan det digitala tillståndssystemet togs i bruk har i regel arkiverats på papper (85 %)

Jarmo Pulkkinen
Sakkunnig, GRM, förändringsstödet för Ryhti-projektet
DigiFinland Oy
jarmo.pulkkinen@digifinland.fi
Tfn 050 5973 069

Förändringsstödet för Ryhti-projektet hjälper kommunerna uppnå tillräcklig beredskap för ibruktagandet av det nationella datasystemet för den byggda miljön. Praktiskt stöd erbjuds dem som arbetar med planläggning och bygglov. Tjänsten produceras av det statliga bolaget för specialuppgifter DigiFinlands sakkunnigteam i samarbete med miljöministeriet och Finlands miljöcentral Tjänsterna är avgiftsfria för kommunerna.

Mer om Ryhti-förändringsstödet till kommuner (på finska)

Mer information om Ryhti-projektet