Distanstjänsterna har blivit vanligare inom de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna särskilt under coronatiden. Man har tagit i bruk allt fler distanstjänster som utnyttjar video vid sidan av andra tidigare elektroniska tjänster. Distanstjänster som utnyttjar video erbjuds för många olika ändamål, till exempel videomottagningar, gruppmöten och som stöd för hemsjukvården.
DigiFinland gjorde en enkät för välfärdsområdena om de lösningar för distanstjänster som social- och hälsovårdsorganisationerna använder. I enkäten kartlades vilka distanstjänster som social- och hälsovårdsorganisationerna använder och deras systemleverantörer. Tyngdpunkten i enkäten låg på distanstjänster, chattar och chatbotar som utnyttjar video. Syftet var också att väcka uppmärksamhet för att granska dataskyddet och datasäkerheten för distanstjänster.
I enkäten kartlades dessutom utnyttjandet av Suomi.fi-tjänsterna (Identifikation och Fullmakter) i distanstjänsterna samt medborgarnas kontaktkanaler för att nå distanstjänsterna. Allt som allt fick enkäten 21 svar (en del av dem var från samma organisation). Resultaten från enkäten utnyttjas i systemleverantörssamarbetet för att förankra stödtjänsterna för e-tjänster samt för att kartlägga social- och hälsovårdssystemleverantörernas utvecklingsbehov.
Nationella stödtjänster för e-tjänster som en del av distanstjänsterna – Suomi.fi-identifikation och -fullmakter
Lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) förpliktar organisationer inom den offentliga förvaltningen att använda de elektroniska stödtjänster som Suomi.fi-tjänsterna representerar. Endast användningen av tjänsterna Kartor och Fullmakter är frivillig.
”Tjänsten Fullmakter har gärna tagits i bruk i social- och hälsovårdsorganisationerna, eftersom organisationerna med hjälp av tjänsten kan göra det möjligt att uträtta ärenden på någon annans vägnar”, berättar Piritta Kärki, projektchef för DigiFinlands gemensamma tjänster.
Suomi.fi-identifikation och -fullmakter är särskilt viktiga för distanstjänsterna. Trots detta framgick det av enkäten att endast 14 procent av respondenternas organisationer använder Suomi.fi-identifikation i alla distanstjänster. I majoriteten av organisationerna används Suomi.fi-identifikation endast i en del av tjänsterna.
Av svaren framgår att Suomi.fi-fullmakter i regel används endast i de nationella distanstjänsterna och i genomförandet av Suomi.fi-meddelanden. Cirka en tredjedel av respondenterna identifierade ett behov för tjänsten Suomi.fi-fullmakter och önskemål eller åtgärder kring ibruktagandet av fullmakter. Särskilt de minderårigas Suomi.fi-fullmakter ansågs viktiga i distanstjänsterna.
Medborgarnas kontaktkanaler
I medborgarnas kontaktkanaler betonades tillgången till distanstjänster på social- och hälsovårdsorganisationens webbplats och distansmottagningar som planerats på förhand. Drygt hälften av respondenterna nämnde att distanstjänster är tillgängliga även via en portal för e-tjänster.
I de öppna kommentarerna i enkäten framhävdes arbetet med att förnya och förenhetliga välfärdsområdena även inom distanstjänsterna som en del av social- och hälsovårdsreformen. I välfärdsområdena pågår också upphandlingar med anknytning till distanstjänster. Redan i beredningen av upphandlingarna ska man beakta de nationella stödtjänsterna för e-tjänster samt dataskydd och datasäkerhet för distanstjänsterna.
”Det vore ändamålsenligt att göra en ny enkät om distanstjänster när man har genomfört upphandlingarna i anslutning till social- och hälsovårdsreformen i områdena”, funderar Kärki.
Dataskydd och datasäkerhet för distanstjänster
Kraven på digital säkerhet framhävs särskilt i samband med social- och hälsovårdstjänster, eftersom känsliga uppgifter behandlas i tjänsterna. Ansvaret för datasäkerheten ligger i första hand på den organisation som producerar social- och hälsovårdstjänster. Alla system som används, och ofta även välfärdsapplikationer, ska uppfylla säkerhetskraven. Organisationen ska ha en uppdaterad plan för egenkontroll i enlighet med THL:s bestämmelser för att garantera säkerheten inom distanstjänsterna. Tillhandahållaren av distanstjänster ska utöver lagstiftningen om distanstjänster även uppfylla kraven i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården.
Valvira ger anvisningar i sin nätpublikation 3.2.2021 om distanstjänster inom hälso- och sjukvården som ges till patienterna enligt följande: ”Med tanke på patientens och vårdpersonalens rättsskydd och konfidentiellt uträttande av ärenden ska identifieringen av klienten grunda sig på en tillförlitlig metod och den ska kunna verifieras i efterhand.” I webbpublikationen konstateras att Suomi.fi-identifikation erbjuder en sådan metod.
Förväntningarna på datasäkerhet måste förverkligas
Medborgarnas förväntningar på datasäkerhet och dataskydd i samband med användningen av distanstjänster ska förverkligas – bristerna i datasäkerheten oroar medborgarna. I en lyckad tjänst på distans har man beaktat teknikens funktionalitet och datasäkerhet samt kompetensen hos vårdpersonalen som tillhandahåller distanstjänster och kundens förutsättningar att utnyttja distanstjänsterna.
Förutom att identifiera kunden är det skäl att fundera på säkerheten vid anslutning till distansmottagning. Suomi.fi-meddelanden erbjuder ett säkert sätt att förmedla inloggningsanvisningar eller en anslutningslänk till distansmottagningen. Med hjälp av Suomi.fi-fullmakter kan vårdnadshavarna uträtta ärenden för sina minderåriga barn, som ofta inte har egna identifieringsverktyg till sitt förfogande. En myndig person kan ge en person rätt att uträtta ärenden på någon annans vägnar med hjälp av Suomi.fi-fullmakter, varvid den befullmäktigade personen kan stöda skötseln av ärenden eller sköta ärenden på personens vägnar, till exempel genom att skicka förhandsuppgifter eller logga in i tjänsten.
För att uträtta ärenden på distans krävs det att tjänsterna inom den offentliga förvaltningen granskas ur många olika synvinklar. Nya nationella anvisningar och rekommendationer om dataskydd, datasäkerhet och informationshantering behövs för att undvika tolkningar. Som exempel kan nämnas uträttande av ärenden på distans, vilket kan jämställas med ett mottagningsbesök, och dess innehåll ska antecknas på samma sätt som en traditionell mottagning.
Leverantörssamarbete
Systemsamarbete behövs för att integrera stödtjänsterna för e-tjänster som en del av den offentliga förvaltningens distanstjänster redan ur ett förpliktande perspektiv. Utifrån enkäten om distanstjänster har man hört leverantörer av distanstjänster och diskuterat hur man med hjälp av Suomi.fi-tjänsterna kunde öka den digitala säkerheten.
”Systemleverantörerna har ansett att utvecklingsförslagen varit goda och har påbörjat utvecklingsarbetet på många ställen utifrån våra möten. Den bärande tanken med systemsamarbetet är att lösningarna för distanstjänster är ändamålsenliga och uppfyller de offentliga social- och hälsovårdsorganisationernas skyldigheter att använda de nationella stödtjänsterna för e-tjänster”, berättar Tero Mäkiranta, projektchef för DigiFinlands gemensamma tjänster.
Mer information om enkäten
Piritta Kärki,
Projektchef, Gemensamma tjänster
piritta.karki@digifinland.fi
Tero Mäkiranta
Projektchef, Gemensamma tjänster
tero.makiranta@digifinland.fi