Blogg: Patienter och yrkesutbildade inom social- och hälsovården förtjänar välfungerande och effektiva digitala tjänster
Det finns varken tid eller pengar att förlora i utvecklingen av digitala social- och hälsovårdstjänster. Arbetet kräver ett nationellt samarbete som gynnar det finländska samhället.
De digitala tjänsterna utvecklas hos oss samtidigt som välfärdsområdenas finansiering ligger under den nivå som krävs för det ökade servicebehovet. Det finns ingen vård att tillgå, kontinuiteten i vården av kroniska sjukdomar förverkligas inte, man har inte råd med förebyggande åtgärder och den redan otillräckliga personalen blir utmattad. Digitalisering och automatisering av tjänsterna erbjuds ofta som lösning på dessa växande problem. Är de här förväntningarna överhuvudtaget realistiska?
Finland är inte det enda landet som befinner sig i spänningsfältet mellan växande servicebehov och otillräckliga resurser. Enligt en prognos från World Economic Forum kommer hälsovårdsutgifternas andel av bruttonationalprodukten att fortsätta växa i synnerhet i de utvecklade länderna, samtidigt som personalbristen förvärras ytterligare. I många länder ses digitaliseringen av hälsotjänsterna som en viktig del av lösningen.
Digitala tjänster är ändå inte billiga. Det går åt pengar både till att bygga och producera IT-tjänster och i synnerhet till att genomföra förändringar i verksamheten i anslutning till digitaliseringen. Ett digitalt verktyg är endast en extra kostnad om det appliceras på gamla vanor. Det kan gå åt stora mängder pengar och resurser utan att de ger mervärde eller genomslag för patienten, kunden eller vårdpersonalen.
Det är inte alltid lätt att definiera värdet på en digital tjänst: är det till exempel värdefullt att gå ner i vikt, tillfriskna från en sjukdom, snabbt få kontakt med läkare eller något annat? Genomslag innebär att en specifik åtgärd eller intervention ger ett bättre slutresultat än en motsvarande jämförbar åtgärd. För närvarande finns det dock väldigt lite information om genomslaget hos digitala hälsovårdstjänster, vilket leder till att beslut om upphandling av digitala tjänster fattas på delvis lätta grunder, utan information om tjänsternas slutliga nytta för patienten. På DigiFinland har vi satsat på att påvisa genomslaget i våra hälsovårdstjänster. Ett första bevis på detta är Omaolos utredning om genomslaget som genomfördes ifjol, där man kunde påvisa genomslaget i Omaolos digitala vårdvägar. Det värde och det genomslag som servicen och tjänsterna tillsammans medför samt att mäta och påvisa dessa är särskilt viktigt för oss.
Det är betydligt svårare och mer komplicerat att mäta nyttan inom hälsovården än inom till exempel den tillverkande industrin. I vissa situationer kan snabb tillgång till vård rädda liv, men i andra situationer kan brist på kontinuitet i vården efter den första vårdkontakten leda till att patientens nytta blir obefintlig.
Lyckligtvis börjar det nu samlas information om genomslaget och den potentiella kostnadsbesparingen hos de digitala tjänster som redan är i bruk. Ett bra exempel på detta är tjänsten Omaolo, där den medicintekniska produktens symtombedömning tryggar tillgången till vård men hänvisar till egenvård om det inte finns ett behov av att kontakta vårdpersonal. Det arbete som utfördes inom AaltoEE under detta år visade att välfärdsområdet med hjälp av egenvårdsanvisningarna i Omaolos symtombehandling kan spara miljontals euro per år, då Omaolo implementeras i områdets funktionella processer. Nyttopotentialen är enorm och den är tillgänglig för alla välfärdsområden!
Det finländska informationssamhället kunde fungera som ett utmärkt ekosystem för utvecklingen av effektiva digitala tjänster. Vi har all den kompetens som behövs i anslutning till detta. Ett effektivt utnyttjande av kompetens och resurser förutsätter dock en stark gemensam syn samt ett nära samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. För närvarande slösar vi för mycket resurser på gränslinjen mellan den offentliga och den privata sektorn. Den privata sektorn utför mycket innovationsarbete och producerar många bra lösningar och den offentliga sektorn borde kanske vara modigare att utnyttja dem. Den offentliga sektorn har sina egna styrkor som producent inom alla delområden av social- och hälsovården (inklusive jourverksamhet, intensivvård, prehospital akutsjukvård e.d. som är svåra att standardisera).
Det finns varken tid eller pengar att förlora i utvecklingen av digitala social- och hälsovårdstjänster och valen i anslutning till dem. Lås oss också göra det här tillsammans, oberoende av var vi arbetar eller vem som betalar vår lön. Genom samarbete lyfter vi Finland.
Leena Soininen
Direktör, digitala tjänster, medicinsk direktör
DigiFinland