Digitaliseringen ses som en lösning för social- och hälsovårdssektorn som nu genomgår en förändring. Vi hoppas på en lättnad för resursutmaningarna som hastigt blir allt fler och fler.
När vi funderar på olika lösningar uppstår frågan: Hur kan vi vara säkra på att digitala tjänster och sätt att uträtta ärenden på är till nytta och åstadkommer besparingar och bättre service? Industribranschen kan mäta effekten av automatisering och beräkna värdet av investeringar väldigt tydligt i många situationer. Beräkningar görs främst för data- eller varuflöden. Inom social- och hälsovårdsbranschen står vid sidan av dataflöden människan i centrum. När en klient eller patient ska transporteras längs en lämplig digital stig korrekt och effektivt så att vi säkerställer en personlig kontakt och rätt dimensionerad och patientsäker behandling i rätt tid, är ekvationen redan mer komplicerad.
Att mäta effekter på en människas hälsostig är inte lätt. Vi kan ändå lyfta fram de fördelar som digitala tjänster har. Från den speciella situation som coronaviruspandemin förorsakade och den tid som dominerades av pandemin finns det mätbara fördelar som kan beräknas på ett tydligt sätt. Dessa fördelar uppstod bland annat med hjälp av tjänsten Omaolo och integrerad tidsbokning. Servicehelheten sparade flera hundra vårdanställda som vi behövde i främsta linjen i det fysiska patientarbetet.
Även i en mer normal situation ger digitala tjänster anmärkningsvärda fördelar varje dag. Via Jourhjälpen 116117 får i genomsnitt 20 procent av de som tar kontakt anvisningar för hemvård – enligt statistiken från 2022 betyder det närmare 400 000 personer. Genom det här minskade belastningen på akutmottagningar och samtidigt besparades vi onödiga förflyttningar och de utsläppen som de förorsakat. I de flesta fall kunde Jourhjälpen lindra mänsklig nöd och ovisshet. Den totala nyttan i euro är så gott som omöjlig att räkna, trots att det är tydligt att värdet är stort.
Förra året gjordes drygt 1,5 miljoner symtombedömningar i Omaolo. Av dem fick cirka 400 000 personer egenvårdsråd och de behövde därför inte ringa till eller besöka en hälsovårdscentral. Av de här 1,5 miljonerna ansågs däremot 21 procent behöva omedelbar vård eller kontakt så att personens tillstånd inte skulle förvärras eller symtomen dra ut på tiden. Om det tar för lång tid att få vård blir återhämtningen längre och dessutom orsakar det mänsklig oro och även kostnader. Hur ska vi beräkna nyttan som de här över 300 000 människorna fick, och hur beräknar vi kostnadsbesparingarna? I euro, arbetstimmar eller som bättre livskvalitet?
Tays Sömnpoliklinik uppmätte patientspecifika besparingar på 19 procent när de ändrade sin verksamhet bland annat med hjälp av Omasuuntima. Utöver detta kan vi anta att beaktandet av patientens eget tillstånd förbättrade upplevelsen av att bli bemött, lyssnad på och delaktiggjord. Det här har sitt eget värde, åtminstone för individen.
DigiFinlands tjänster är en del av en omfattande digital helhet. Det är viktigt att vi arbetar mot visionen om en välfungerande och nationellt skalbar helhet som bildas av olika aktörers tjänster. Processen har precis bara börjat, men jag tror att vi kommer långt genom att arbeta tillsammans.
Runtomkring oss finns många utmaningar att lösa. Här är digitala tjänster en del av lösningen, inte en del av problemet. Effekterna av de digitala tjänsterna blir ändå haltande om de inte integreras som en del av verksamhetsutvecklingen. Tjänsterna är inte heller till nytta om slutanvändaren, vårdpersonalen eller invånaren, inte kan eller vill använda dem, eller i värsta fall – inte vet att de finns. Med andra ord är processerna, metoderna, användbarheten och kännedomen minst lika viktiga som den digitala delen av tjänsten.
Den största nyttan såväl i euro som i en smidig vardag för invånare och vårdpersonal får vi när de digitala tjänsterna ger skalbara lösningar i rätt tid, som underlättar och påskyndar uträttandet av ärenden. Och som ger hjälp i livet.
Mirva Antila
Verkställande direktör
DigiFinland